Skrivuppmaning 292

Han betraktade rökpelaren som steg mot skyn.
"Jaha. Det var det."
"Du menar inte...?"
"Inte en chans att vi tar oss härifrån utan den."

Writing prompt 292

He gazed at the column of smoke rising to the sky.
"Well. That was that."
"You don't mean...?"
"No way we're getting out of here without it."

Skrivuppmaning 291

Han tog mig åt sidan och erkände "Du hade rätt."
"Så du har äntligen insett det nu?"
Han sänkte blicken.
"Alla såg det utom jag. Och du var den enda som sa något."

Writing prompt 291

He took me aside and admitted: "You were right."
"So you finally realized that?"
He lowered his gaze.
"Everyone saw it but me. And you were the only one who said something."

Skrivuppmaning 290

Han vaknade och gick ut i köket för att ta ett glas vatten. Där satt en främling och stirrade på honom.

Writing prompt 290

He woke up and went to the kitchen to have a glass of water. There was a stranger staring at him.

Skrivuppmaning 289

"Det måste ha varit skrämmande?"
"Sluta leta efter förmildrande omständigheter! Det finns inga."

Writing prompt 289

"It must have been frightening?"
"Stop looking for redeeming qualities! There are none."

Skrivuppmaning 288

"Kom igen! Måste du vara så petnoga?"
"Reglerna finns av en anledning. Jag vill inte behöva sparka dig, men hellre det än att skrapa upp dina utspidda kvarlevor."

Writing prompt 288

"Come on! Do you have to be so finicky?"
"The rules are there for a reason. I don't want to have to fire you, but I rather do that than scrape up your scattered remains."

Skrivuppmaning 287

Det började snurra när hon klev på bussen och hon fick ta stöd av en stolpe. De färgglada knapparna verkade välbekanta, men hon kunde inte för sitt liv komma på vilken man tryckte på för att betala. Vad var det som hände med henne?

Writing prompt 287

The world started spinning as she got on the bus and she had to steady herself by holding on to a bar. The colorful buttons seemed familiar, but she could not recall which one to use to buy a ticket. What was happening to her?

Skrivuppmaning 286

"Det har gått tre år."
"Jag vet. Jag vill be om ursäkt."
"Tre år..."

Writing prompt 286

"It's been three years."
"I know. I want to apologize."
"Three years.."

Skrivuppmaning 285

Förra veckan hade han fått en irriterande död pixel mitt i skärmen. Fler hade uppstått för varje dag och bildade nu något som var kusligt likt ett meddelande.

Writing prompt 285

Last week he had got an irritating dead pixel in the middle of the screen. More had appeared every day and now formed what was uncannily similar to a message.

Skrivuppmaning 284

Med tanke på direktörens rödflammiga ansiktsfärg och häftiga andhämtning behövde jag inte vänta på att han skulle öppna munnen. Bäst att ta sig härifrån så fort som möjligt.

Writing prompt 284

With regard to the manager's red face and heavy breathing, I didn't have to wait for him to open his mouth. Better to get out of here as quick as possible.

Skrivuppmaning 283

Med höstmörkret sänker sig ett relativt lugn över bygden. Blåsten och regnet döljer det mesta av ljuden och det är lättare att låtsas som ingenting när man kan hålla sig inne.

Writing prompt 283

With the darkness of fall, a quiet of sorts came upon the village. Wind and rain hid most of the sounds and it was easier to pretend as if nothing when you could remain indoors.

Skrivuppmaning 282

"Jag hade ingen aning om att du kunde göra så där", viskade jag imponerat.
"Inte jag heller," andades han skärrat.

Writing prompt 282

"I had no idea you could do that", I whispered impressed.
"Neither did I", he breathed fearfully.

Skrivuppmaning 281

"Varför har den här dörren fyra lås?"
"Jag vet inte. Ingen av nycklarna passar."
"Är det rivmärken runt karmen?"

Writing prompt 281

"Why does this door have four locks?"
"I don't know. None of the keys fit."
"Is it claw marks around the frame?"

Skrivuppmaning 280

"Utrikesministern väntar på en rapport!"
"Jag vet. Men jag sätter mig inte och skriver en rapport så länge det finns liv att rädda."